﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 1941
Titel Ordlista med samhällsekonomiska begrepp
Titel.kortform Ordlista med samhällsekonomiska begrepp
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår 2011
Utgåvenr
Ställe
ISBN-kod
ISSN-kod
Bakgrund
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Naturvårdsverket
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE allmän jämvikt
enTE general equilibrium
svDF situation där alla marknader befinner sig i jämvikt, det vill säga att marknadspriserna medför att den efterfrågade kvantiteten är lika stor som den utbjudna kvantiteten på alla marknader
svAN En allmän jämviktsanalys inkluderar flera marknader, vilket kan vara motiverat då till exempel förändringar av styrmedel ska analyseras.

svTE alternativkostnad
enTE opportunity cost
svDF värdet av den bästa alternativa användningen av en resurs
svAN Alternativkostnaden är det värde man går miste om genom att använda resurserna till något annat.
svEX Ett företag äger ett markområde som används för uppställning av gods. Den bästa alternativa användningen av markområdet antas vara att hyra ut det som parkeringsplats, vilket skulle ge en intäkt på 8 000 kronor per månad. Företagets alternativkostnad för att använda markområdet som uppställningsplats är då 8 000 kronor per månad. Vad företaget betalat för marken är ointressant i sammanhanget.

svTE alternativvärde
svDF värdet av en vara/resurs vid dess näst bästa användning

svTE altruism
svFK Osjälviskhet, omtanke om andra.

svTE betalningsvilja
enTE willingness to pay
svFK Kan förenklat sägas vara det största belopp en aktör är villig att betala för en viss kvantitet av en vara eller nyttighet under en viss budgetrestriktion. En aktörs betalningsvilja, uttryckt i monetära termer, kan användas för att prissätta varor och tjänster som inte har ett marknadspris, till exempel rena sjöar eller naturreservat.
svRETE budgetrestriktion

svTE budgetrestriktion
enTE budget constraint
svDF den begränsning som en aktörs budget innebär för aktörens utgifter
svEX Ett hushålls totala inkomster bestämmer hur stora utgifter hushållet kan ha.

svTE diskontering
enTE discounting
svDF metod som gör det möjligt att jämföra intäkter och kostnader som uppstår vid olika tidpunkter
svRETE diskonteringsränta
svAN Intäkter och kostnader räknas om till jämförbara enheter med hjälp av en så kallad diskonteringsränta. Räntan visar hur snabbt värdet av framtida intäkter och kostnader avtar med tiden.

svTE diskonteringsränta
enTE discount rate
svDF ränta som används för att räkna om kostnader och nyttor som uppstår i framtiden till dagens värde
svAN Storleken på diskonteringsräntan visar hur snabbt värdet av framtida kostnader avtar med tiden. Allmänt gäller att ju högre diskonteringsräntan är och ju längre fram i tiden en konsekvens inträffar, desto lägre blir dess värde omräknat till dagens värde (nuvärde).

svTE ekonomisk livslängd
enTE economic life
svFK En kapitalvaras ekonomiska livslängd är tiden mellan den tidpunkt då föremålet köptes och den tid då det för ägaren är ekonomiskt mer fördelaktigt att kasta eller sälja föremålet än att behålla och utnyttja det.

svTE ex ante
svDF utfall eller värde som har beräknats, uppskattats eller analyserats på förhand
svAN Det är med andra ord ett förväntat utfall eller värde. Motsatsen till ex ante är ex post, det vill säga beräkningar i efterhand av det faktiska värdet eller utfallet.
svRETE ex post
RIFR Skrivsätt?/HNI

svTE ex post
svFK Beräkningar och analys i efterhand av ett faktiskt utfall eller värde. Motsatsen till ex post är ex ante, det vill säga beräkningar eller uppskattningar av ett förväntat värde.
svRETE ex ante
RIFR Skrivsätt?/HNI

svTE extern effekt
enTE externality
svDF effekt av en aktörs konsumtion eller produktion som påverkar en annan aktörs produktion eller konsumtion
svAN Externa effekter kan vara positiva eller negativa.
svEX Ett exempel på en positiv extern effekt är då en biodlare ställer sina kupor nära en fruktodlares trädgård. Biproduktionen ger då inte bara honung utan ökar också fruktodlarens skörd till följd av binas pollinering. Ett exempel på en negativ extern effekt är då ett företag förorenar ett vattendrag och på så sätt försämrar fiske- och badmöjligheterna. Om parterna förhandlar sig fram till en ersättning som kompensation för effekten internaliseras den och upphör att vara extern.

svTE fasta priser
svDF priser som är oförändrade över tiden och anges i ett så kallat basårs pris
svAN I nationalräkenskaperna uttrycks till exempel konsumtionen för olika år i ett visst basårs priser. Detta innebär att man kan få en uppfattning om hur konsumtionen har utvecklats genom åren.

svTE finansiell
svFK Förenklat kan man säga att något betecknas som finansiellt (investering, transaktioner, kapital, effekter) när det räknas i pengar eller tillgångar och skulder med penningvärde. Motsatsen är realekonomisk.

svTE fri konkurrens
enTE free competition
svFK Konkurrens betyder tävlan mellan säljare eller köpare på en marknad. Fri konkurrens innebär att det är fritt för nya köpare och säljare att etablera sig på marknaden. Det innebär även att det inte finns överenskommelser eller regleringar för utbud eller efterfrågan som begränsar konkurrensen för säljare eller köpare.

svTE fördelningseffekter
enTE distribution effects
svDF effekter som leder till att fördelningen av exempelvis inkomster ändras mellan olika aktörer eller individer

svTE incitament
enTE incentive
svDF anledning för någon att utföra en önskad handling
svAN Inom miljöekonomin används ordet incitament för att beskriva hur en förändring av beteende kan uppnås. Exempelvis är trängselskatten ett incitament för att inte köra bil under vissa tider.

svTE inflation
enTE inflation
svDF höjningar av den allmänna prisnivån som innebär att värdet av pengar faller
svAN Inflation kan mätas med hjälp av prisindex. Motsatsen till inflation är deflation.

svTE intäkt
enTE revenue
svDF det ekonomiska värdet av sålda varor eller tjänster
svAN Intäkten ger en ökning i säljarens kassa eller ett tillskott till fordringarna (vid försäljning på kredit) eller en minskning av skulderna (vid kvittning av en skuld som säljaren hade till köparen). Transfereringar är intäkter för den som tar emot transfereringen. Exempelvis är skatter intäkter för stat och kommun.

svTE Kaldor-Hicks-kriteriet
enTE Kaldor-Hicks criterion
svFK Enligt detta kriterium är en förändring önskvärd om de som vinner på förändringen kan kompensera dem som förlorar -- och ändå tjäna på förändringen.

svTE kollektiv vara
svSYTE kollektiv nyttighet
enTE public good
svFK En kollektiv vara har två egenskaper. För det första är det en vara eller nyttighet som alla kan konsumera utan att det finns mindre kvar för någon annan att konsumera (icke rivalitetsprincipen). För det andra går det inte att utesluta någon från att använda en kollektiv vara eller nyttighet (icke uteslutningsprincipen). Exempel på kollektiva varor är det militära försvaret och luft.
svRETE privat vara

svTE konsekvensanalys
enTE impact assessment
svDF analys av konsekvenser som ett förslag förväntas få för samhället och aktörerna i samhället
svAN Konsekvenserna utrycks i kvalitativa, kvantitativa eller monetära termer. I konsekvensanalysen kan det ingå en kostnadsnyttoanalys eller en kostnadseffektivitetsanalys.

svTE konsekvensutredningar
svDF utredning som ska göras när myndigheter tar fram eller ändrar föreskrifter eller allmänna råd
svAN Utredningen ska blanda annat visa vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser föreskrifterna eller de allmänna råden får för företag.
   Myndigheternas arbete med konsekvensutredningar regleras i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. I förordningen finns bland annat bestämmelser om när en konsekvensutredning ska göras och vad den ska innehålla. Regelrådet ska ges möjlighet att yttra sig över en konsekvensutredning enligt förordning (2008:530) om myndigheters inhämtande av yttrande från Regelrådet.

svTE konsumentprisindex
svSYTE KPI
enTE consumer price index
svFK Det mest använda måttet för prisutveckling. KPI visar hur konsumentpriserna utvecklar sig i genomsnitt för hela den privata inhemska konsumtionen, det vill säga de priser konsumenterna faktiskt betalar. Måttet används bland annat för att mäta inflation och för att reglera avtal.

svTE kostnad
svUPTE investeringskostnad
svUPTE produktionskostnad
svDF den uppoffring som görs för att köpa (investeringskostnad), producera (produktionskostnad) eller inneha någonting
svAN En kostnad kan vara förbrukning av exempelvis tid, pengar eller ren miljö. En kostnad är även en negativ nytta.
enTE cost

svTE kostnadseffektivitetsanalys
enTE cost-effectiveness analysis
svDF analys av hur ett förutbestämt mål kan nås till lägsta möjliga kostnad, eller hur största möjliga måluppfyllelse kan nås till lägsta möjliga kostnad
svAN Kostnadseffektivitetsanalysen kan utgöra en del av en konsekvensanalys eller utvärdering.

svTE kostnadsnyttoanalys
enTE cost-benefit analysis
svDF analys och jämförelse av fördelarna (nyttan) och nackdelarna (kostnaden) av en viss åtgärd eller ett visst projekt.
svAN En kostnadsnyttoanalys innehåller även konsekvenser som inte är möjliga att värdera i monetära termer. Principen är att en åtgärd eller ett projekt endast ska genomföras då nettonyttan förväntas vara positiv. Kostnadsnyttoanalysen kan utgöra en del av en konsekvensanalys eller utvärdering.

svTE känslighetsanalys
enTE sensitivity analysis
svDF analys som innebär att man i en modell eller beräkning ändrar gjorda antaganden för att studera hur detta påverkar resultatet
svAN I en känslighetsanalys kan exempelvis valet av olika diskonteringsräntors påverkan på resultaten analyseras.

svTE löpande priser
svFK Priserna förändras över tiden utan att hänsyn tas till inflation.
svRETE inflation

svTE marginalkostnad
enTE marginal cost
svDF kostnadsökningen för ytterligare en enhet
svAN Vid till exempel utsläppsminskning är marginalkostnad kostnadsökning för att minska utsläppen med ytterligare en enhet.

svTE marginalnytta
enTE marginal benefit
svDF nyttoökningen för ytterligare en enhet
svAN Vid till exempel utsläppsminskning är marginalnyttan den ökning i nytta som uppstår då utsläppen minskar med ytterligare en enhet.

svTE miljöbedömningar
svDF den process som myndigheter och kommuner ska genomföra för vissa planer eller program som antas medföra betydande miljöpåverkan
svAN En del i processen är att utarbeta en miljökonsekvensbeskrivning. Syftet med miljöbedömningen är att ”integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas” (MB 6 kap. 11 §). Reglerna för miljöbedömning av planer och program finns i miljöbalken 6 kap. och i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. När man pratar om miljöbedömningar av planer och program i ett internationellt sammanhang används ofta begreppet strategiska miljöbedömningar (strategic environmental assessment, SEA).
svRETE miljökonsekvensbeskrivning, strategiska miljöbedömningar
enTE environmental assessment
enUPTE Strategic Environmental Assessment
enUPTE SEA

svTE miljökonsekvensbeskrivning
svSYTE MKB
enTE environmental impact assessment
svDF detaljerad beskrivning av de miljömässiga konsekvenserna av en planerad verksamhet eller ett planerat projekt
svRETE strategiska miljöbedömningar

svTE miljöräkenskaper
enTE environmental accounts
svDF informationssystem som med hjälp av statistik beskriver samband mellan miljö och ekonomi
svAN Det utgår liksom nationalräkenskaperna från branscher, hushåll och offentliga myndigheter. De områden som hittills ingår är utsläpp till luft och vatten, avfall, energianvändning, materialflöden, kemikalier, miljöskyddskostnader, miljöföretag, miljöskatter, naturresurser och miljöfrämjande subventioner.

svTE monopol
enTE monopoly
svDF marknad med bara en säljare men många köpare

svTE nationalekonomi
enTE economics
svDF vetenskap som studerar produktion, konsumtion och distribution av varor och tjänster under förutsättningen att de tillgängliga resurserna är knappa

svTE neoklassisk teori
enTE neoclassical economics
svFK Som neoklassiska räknas en samling teorier som har utvecklats ur den klassiska nationalekonomin. Inom neoklassisk teori har marginalbegreppet en central roll. Beslut fattas på grund av marginalnyttor eller marginalkostnader. Under senare delen av 1800-talet började den neoklassiska teorin tränga ut den klassiska nationalekonomin.

svTE nominell
enTE nominal
svFK Att något är nominellt innebär att man inte har tagit hänsyn till exempelvis inflation, skatter, avgifter. Motsatsen till nominell är real.
svRETE real

svTE Pareto-kriteriet
enTE Pareto criterion
svDF kriterium för hur den sociala välfärden ökar eller minskar
svAN Enligt kriteriet ökar den sociala välfärden om en individ får det bättre utan att någon annan individ får det sämre. Om däremot en individ får det bättre samtidigt som någon annan får det sämre, så kan man inte enligt Pareto-kriteriet säga att den sociala välfärden påverkas.

svTE partiell jämvikt
svUPTE ceteris paribus
enTE partial equilibrium
svDF jämvikt på en marknad
svRETE allmän jämvikt
svAN Allmän jämvikt innebär jämvikt på flera marknader. Vid en partiell jämviktsanalys använder man ofta antagandet om ceteris paribus (allt annat lika). Antagandet innebär att jämvikter på andra marknader inte ändras när det sker en förändring på en marknad. En partiell analys är lämplig för små förändringar som inte förväntas påverka andra marknader, exempelvis små skatteförändringar.

svTE perfekt information
enTE perfect information
svFK Ett ekonomiskt begrepp som innebär att alla individer vid beslut har tillgång till korrekt information. Individerna har också förmåga att tolka informationen på ett riktigt sätt.

svTE Porterhypotesen
enTE Porter hypothesis
svFK Porterhypotesen innebär att länder som ”går före” och skärper sin miljöpolitik kan få högre produktivitet eller fördelar jämfört med andra länder. Genom starkare konkurrenskraft kan tillväxten öka.

svTE privatekonomisk
svFK Avser en privatpersons, ett företags eller annan privat eller offentlig organisations ekonomiska förhållanden. Begreppet skiljer sig från samhällsekonomiskt.
svRETE samhällsekonomisk

svTE privat vara
svSYTE privat nyttighet
enTE private good
svFK En ”vanlig” tjänst eller vara, det vill säga en vara där kvantiteten minskar vid konsumtion och som det är möjligt att exkludera andra från att använda.
svRETE kollektiv vara

svTE real
svFK Att uttrycka något i reala termer innebär att man har tagit hänsyn till förändringar i penningvärdet (inflation eller deflation). Motsatsen till real är nominell.
svRETE inflation, nominell

svTE realränta
enTE real interest rate
svDF den del av den nominella räntan som inte ”går åt” till att kompensera en långivare för att det reala värdet av en fordring minskar på grund av inflation
svEX Om den nominella räntan är 10 % och inflationstakten 7 % blir realräntan 1,10/1,07&#x2212;1 = 0,028 det vill säga 2,8 %

svTE samhällsekonomisk
enTE socio economic
svFK Något som betecknas som samhällsekonomiskt rör hela samhället och dess ekonomiska förhållanden. Begreppet skiljer sig från privatekonomisk.
svRETE privatekonomisk

svTE strategiska miljöbedömningar
svSYTE SMB
enTE strategic environmental assessments
svDF miljömässig bedömning av ett strategiskt eller övergripande beslut, exempelvis en policy, plan eller program
svAN Den strategiska miljöbedömningen kan i sin tur medföra projekt för vilka miljökonsekvensbeskrivningar måste genomföras.

svTE styrmedel
enTE policy instrument
svFK Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är styrmedel ett instrument för att styra hur samhällets resurser används och fördelas. Styrmedel används också för att öka den ekonomiska effektiviteten genom att korrigera för olika marknadsmisslyckanden. I det senare fallet är styrmedel de instrument staten använder för att få till förändringar som bidrar till att nå ett uppsatt mål, genomförda. Styrmedel delas ofta in administrativa (exempelvis regleringar och normer), ekonomiska (exempelvis skatter och subventioner) och information. Marknadsbaserade styrmedel (exempelvis handelssystemet för utsläppsrätter) kan bestå av en kombination av ekonomiska och administrativa styrmedel.
svRETE åtgärd

svTE teknisk livslängd
enTE technical lifetime
svDF den tid då  en maskin eller annan tillgång rent tekniskt är funktionsduglig

svTE transferering
enTE transfer
svDF överföring, överflyttning eller betalning som inte är betalning för varor eller tjänster
svRETE fördelningseffekter
svAN Det kan exempelvis vara skatter till och bidrag från den offentliga sektorn. Transfereringar ska inte ingå i samhällsekonomiska kostnadsnyttoanalyser eftersom det bara är en överflyttning av nytta eller kostnad från en part till en annan. Däremot påverkar det fördelningen av kostnader och nytta mellan olika parter och ska därför ingå i en analys av fördelningseffekter.

svTE utsläppsrätt
enTE tradable emission permits
svDF värdepapper som ger en aktör rätt att släppa ut en given mängd av något, t.ex. ett ton koldioxid

svTE värde
enTE value)
svFK I ekonomisk teori används begreppet värde i meningen att det reflekterar den nytta som människor upplever vid konsumtion av varor och tjänster eller nyttjande av resurser. Värden kan vara positiva eller negativa. Varje gång ett val görs sker en implicit värdering, något värderas högre än något annat. Människors preferenser är grundläggande för ekonomiska värden.

svTE åtgärd
enTE measure
svDF förändring som bidrar till att nå ett uppsatt mål
svAN Det kan vara en fysisk förändring (t.ex. investering i reningsutrustning eller anläggande av en våtmark) eller en beteendemässig förändring (t.ex. att åka kollektivt istället för att ta bilen, sopsortera eller köpa miljövänligare produkter). Åtgärder kan genomföras av privatpersoner, företag eller inom den offentliga sektorn. I vissa sammanhang används begreppet åtgärd brett och innefattar alla typer av insatser, även mål och styrmedel.
